När Kasper i femman har lektioner med läraren Siv kan han inte uppföra sig ordentligt. Han stör, provocerar och bidrar negativt till undervisningen. Men när Bente undervisar är situationen omvänd. Eftersom Kasper inte lider av personlighetsklyvning, är det lätt att tro att hans beteende hänger samman med något som de två olika lärarna lockar fram i honom.
Och ja, precis så är det, enligt slutsatsen i en ny ph.d.-avhandling av Louise Klinge, från Institutet för Nordiska Studier och Språkvetenskap på Köpenhamns Universitet och Högskolan Metropol.
Lärarnas beteende och deras relation till Kasper har en direkt påverkan på hans inlärning och självdisciplin. Och värre än så, en dålig relation mellan Kasper och Siv har så stort inflytande att det inte enbart påverkar Kasper negativt, även klassens övriga elever får en sämre dag och lär sig mindre under lektionerna med Siv.
Situationen kan överföras till arbetsplatserna och till oss fullvuxna människor. Här är det dock relationen mellan ledare och medarbetare som kan resultera i ett antingen positivt eller negativt beteende. De psykologiska mekanismerna är helt desamma, oavsett om man är 10 eller 50 år. Allt handlar om ”relationer”, förklarar Louise Klinge, som nyligen har vunnit årets Ph.d. Cup med publiceringen av sin forskning.
Vi är mer än bara tankar
”Vi är mer än bara tankar. Var vi inte det, hade vi alltid handlat rationellt, men vårt limbiska system reagerar automatiskt och omedvetet genom känslor. Ifall vi inte kan känna människan som vi kommunicerar med, och se att ’denna personen vill mig det bästa’, så kan vi heller inte arbeta efter dennas riktningslinjer. På denna punk är vuxna i stort sett bara barn med VISA-kort,” säger Louise Klinge.
I avhandlingen beskriver hon begreppet ”relationskompetens”, vilket är förmågan att få fram det bästa hos andra, oavsett om det är skolbarn eller medarbetare. Agerar man relationskompetent, bidrar man till människors trivsel och vidareutveckling. Relationskompetensen är i utgångspunkten något som alla föds med, men om vi i en konkret situation kan leva upp till det, beror på individuella och strukturella faktorer. Bland annat hur du själv mår och hur omgivningarna, såsom din stressnivå, påverkar dig.
”Ifall du arbetar på att bli mer relationskompetent, för att på så sätt förbättra dina relationer, ska du vara uppmärksam på huruvida du är på våglängd med människorna som du omger dig med. Det handlar om din mimik och dina gester och om hur mycket uppmärksamhet du ger personen som du förhåller dig till,” förklarar Louise Klinge.
Ledare som lider under stress och press är markant sämre till att leda deras medarbetare än andra. De kan helt enkelt inte ”märka dem”, förklarar hon:
”Effektiviteten dalar markant när vi är stressade. Både ledarnas och medarbetarnas. Det beror bland annat på att vår empati dalar, och som ledare blir man sämre till att förhålla sig ordentligt till andra människor. Vi har inte tid till att läsa och reagera på varandra och det skapar otrygghet”.
Dessutom är där bara några människor hos vilka utgångspunkten är för svag för att vara relationskompetenta – och de bör varken vara lärare eller ledare, säger Louise Klinge.
Tre dokumenterade vägar till högre effektivitet och bättre trivsel
Louise Klinge förklarar att en av hennes största aha-upplevelser i förbindelse med hennes ph.d., var mötet med ’self determination theory’. En teori som under 30 år har varit utbredd i USA och som används både inom sportvärlden, sundhetssektorn och företagslivet. I Sverige däremot, är teorin ännu inte så utbredd.
Utgångspunkten för ’self determination theory’ är att alla människor, helt från födseln, har en inre motivation till att vara aktiva och engagerade och tillsammans med andra människor. Kort sagt, ingen är född lat. Men olika faktorer kan bromsa den positiva energin som är med till att göra oss effektiva. Allt i allt finns det tre behov som ska vara uppfyllda för att vi ska kunna trivas, och därmed prestera så bra som möjligt. Behoven är desamma för alla, oavsett ålder eller etnicitet, betonar Louise Klinge:
1: Självbestämmande
Alla har behov för att känna att de mer eller mindre är herre över sitt eget liv. Det kan man naturligtvis inte 100% av tiden som t.ex. skolelev eller medarbetare, men detta är inte något problem, förklarar Louise Klinge. Det räcker att man blott upplever att det man gör är meningsfullt och följer en bestämd riktning. Som ledare handlar det därför om att kunna argumentera för sin vision och motivera sina medarbetare, för att på så sätt ge dem en godtagbar anledning till att förflytta sig i en viss riktning.
2: Känslan av kompetens
Känslan av att ha den kompetens som ska till för att lösa ens uppgifter, är också en viktig faktor för att trivas och ha tillräckligt med energi till att utföra sitt arbete. Man får gärna bli utmanad, men man får inte känna sig alltför pressad på sina kunskaper, eftersom detta leder till upplevd maktlöshet och likgiltighet. Detta gäller i övrigt både ledare och medarbetare.
Ledare kan skapa en känsla av kompetens genom struktur och konkreta målsättningar för medarbetare: Vad ska jag, när ska jag detta, vad ska det resultera i, när är det bra nog? Som ledare är det viktigt att förstå medarbetarens kompetens bra nog till att kunna skapa en balans mellan för lätt=tråkigt, och för svårt=maktlöshet.
3: Gemenskap
Det är ett grundläggande behov hos människor att känna att man är en del av en gemenskap. Är man det, trivs och presterar man bättre. Om man känner en social trygghet slappnar man av, vilket frigör energi till att arbeta, i motsats till om man är nervös eller om man vantrivs. För är det sistnämnda fallet, används energin på vantrivseln istället för på arbetet.
En annan positiv effekt av att fokusera på social trivsel i en avdelning eller på ett företag, är att medarbetare som känner sig sedda och som en del av en gemenskap på arbetsplatsen, i större utsträckning arbetar för arbetsplatsens kultur istället för emot den. Ju större del av ditt behov för gemenskap som blir tillfredsställt på din arbetsplats, desto större sannolikhet för att du ser företagets kultur och normer som dina egna.
Det sistnämnda kan ses som ett stort ja tack till teambuilding, gemensam frukost och andra mindre initiativ i vardagen som engagerar medarbetarna.
Sätt på din egen mask först
Slutsatsen i Louise Klinges ph.d. är alltså att alla, barn såväl som vuxna, trivs och presterar som bäst ifall vi har bra relationer och tror på att folk vill oss väl. Som ledare kan man därmed uppnå mer effektiva medarbetare ifall man tar sig tid till att förstå, och inte minst uppmuntra, medmänskliga mekanismer och känslor. Men, betonar Louise Klinge, du kan endast skapa goda relationer och meningsfullhet för medarbetarna ifall du själv trivs. Så det är precis som på flygplanet – sätt på din egen mask först, innan du hjälper andra.
”Detta kan bara lyckas ifall du verkligen bryr dig om dina medarbetare och deras behov, och om du har energin till att reagera på detsamma. Goda relationer kan inte framtvingas ifall du själv är superstressad, eller helt enkelt inte intresserar dig för det. Om all din energi går åt till att hantera pressen från dina chefer, eller om allt du fokuserar på är vinstrealisering, kommer det alltid att vara detta som du utstrålar – oavsett vad du gör”.